Kusinträff i Jijona
Den här helgen har vi varit på släktträff i Jijona, nära Alicante. Vi åkte i fredags efter skolan tillsammans med familjen Hellöre-Revenga (Sita & Dennis) och kom fram på kvällen, det tar ju bara 4 timmar att köra, borde egentligen åka oftare. Vi sov i Juans kusins gamla gård, där det nuförtiden inte bor någon. Huset är helt enormt, trots att vi alltså var 10 st. blev det ett sovrum över.
På lördagen åkte vi och tittade på en bit mark som Berta köpte till Juan för några år sedan efter att Juans pappas fru fick honom att sälja bort allt han hade i Jijona precis innan han dog.
Det är väldigt speciell natur här, så torrt, så torrt. Ett enda träd växer det på markplätten, tallen som syns på bilden. Barnen fick tillsägelse att inte lyfta på lite större stenar med händerna, det kan nämligen finnas skorpioner under, man måste sparka till stenen med foten först för att kolla att det är tomt under.
Film-time!
Sen var det lunch med en hel hög kusiner med familjer ca 60 personer i alla åldrar.
På eftermiddagen tog vi med Sita, Dennis & co och åkte och tittade på ett par gamla gårdar. Den ena var den som Juans pappa sålde, dom har dragit ström dit faktiskt så det verkar som om det är någon som brukar vara där. Nu var det i alla fall tomt. Sen såg vi också några kusiners gård, jättefin.
På kvällen träffades vi alla igen, den här gången hemma hos en av kusinerna, en enkel middag för 50 pers... Trevligt!
När barnen vaknade på morgonen gick dom ut och knäckte nyskördade mandlar i bara pyjamas.
På söndagen packade vi ihop, sa hejdå och så åkte vi till stranden. Jättehärligt, det är fortfarande varmt i vattnet så vi badade flera gånger. Det var så skönt så vi blev kvar lite längre än vi hade tänkt och Sita tänkte över huvudtaget inte komma med oss tillbaka till Madrid, men till sist var vi tvungna att åka.
I Madrid hade det blivit kallt över helgen så på måndag morgon var det bara att lägga undan sandalerna och leta fram långbyxor, skor och jacka. Och sätta på värmen i lägenheten.
På lördagen åkte vi och tittade på en bit mark som Berta köpte till Juan för några år sedan efter att Juans pappas fru fick honom att sälja bort allt han hade i Jijona precis innan han dog.
Det är väldigt speciell natur här, så torrt, så torrt. Ett enda träd växer det på markplätten, tallen som syns på bilden. Barnen fick tillsägelse att inte lyfta på lite större stenar med händerna, det kan nämligen finnas skorpioner under, man måste sparka till stenen med foten först för att kolla att det är tomt under.
Film-time!
Sen var det lunch med en hel hög kusiner med familjer ca 60 personer i alla åldrar.
På eftermiddagen tog vi med Sita, Dennis & co och åkte och tittade på ett par gamla gårdar. Den ena var den som Juans pappa sålde, dom har dragit ström dit faktiskt så det verkar som om det är någon som brukar vara där. Nu var det i alla fall tomt. Sen såg vi också några kusiners gård, jättefin.
På kvällen träffades vi alla igen, den här gången hemma hos en av kusinerna, en enkel middag för 50 pers... Trevligt!
När barnen vaknade på morgonen gick dom ut och knäckte nyskördade mandlar i bara pyjamas.
På söndagen packade vi ihop, sa hejdå och så åkte vi till stranden. Jättehärligt, det är fortfarande varmt i vattnet så vi badade flera gånger. Det var så skönt så vi blev kvar lite längre än vi hade tänkt och Sita tänkte över huvudtaget inte komma med oss tillbaka till Madrid, men till sist var vi tvungna att åka.
I Madrid hade det blivit kallt över helgen så på måndag morgon var det bara att lägga undan sandalerna och leta fram långbyxor, skor och jacka. Och sätta på värmen i lägenheten.
