Aldovea
från skolor i området som tävlade mot varandra. Skandinaviska skolan är ju pytteliten
jämfört med de andra men ändå kammade vi hem ett par pokaler och ett par medaljer,
vet inte rikigt hur många... Sen kom yngsta prinsessans man, Iñaki Urdangarín, och
delade ut medaljerna, det var ju kul att se honom i verkligheten!
Teresa och Maya var förstås med och jag var med och tittade, det fanns nog en klass
för vuxna också, men det får bli till ett annat år...
I Mayas åldersgrupp sprang dom inte så långt, kanske 100m terräng, men dom hade
desto fler aktiviteter. Ansiktsmålning, hoppa i hopptorn och så blev dom bjudna på läsk
och pizza.
Maya och kompisen Luna.
Teresas åldersgrupp skulle springa 1,9 km och Teresa var jätteivrig, för det
hade gått jättebra på träningen. Men strax innan starten måste hon springa
på toaletten, hon frågade någon om hon skulle hinna som sa ja. Men det
hann hon inte riktigt så när hon kom tillbaka såg hon hur de sista sprang iväg.
Nåja, hon sprang efter och kom ikapp och enligt henne själv kom hon på ca
180:e plats av ca 480 så det var ju jättebra i alla fall. Men hon var nog lite besviken
och besviken var också klassläraren som tydligen hade väntat sig ett bra
resultat av Teresa. Bättre lycka nästa gång, då ska det väl inte vara fredagen
den 13:e...
Teresa med belöningen, pizza och coca-cola.
Resten av helgen har det som vanligt varit fullspäckat program, tjejmiddag på
fredagkvällen, likvaka(?) (ingen närstående) lunch och sen födelsedagskalas
på lördagen. Oscar var nämligen bjuden hem till en klasskompis och som tur var
fick hela familjen komma med. Det var kul att prata lite mer med alla föräldrarna
som man vanligtvis bara hejar på i korridoren. Det var många svensk-spanska
par, men också andra nationaliteter och det kommenterades faktiskt att Juan
var den enda av blandparen som pratade svenska. Dom andra förstod nog en
del, men pratade inte. Kul!
På söndagen var vi bjudna på lunch till chefen för Juans institution och jag tror
att vi satt vid matbordet i drygt 4 timmar... det blev ingen middag den dagen kan
jag säga. Det var lite kul för dom var och hälsade på oss i Mariehamn för två år
sen och blev så förtjusta i våra barn att dom bestämde sig för att skaffa barn
själva... Gissa om vi höll på att spricka av stolthet (och av all mat)!!!
Vilken fartfylld dag! de verkar som om den passade Maya och Teresa som handen i handsken :-) Typiskt att bli kissnödig precis innan start,attans.
Vi frågade Wilma vem hon ville bjuda på sitt kalas och de hon ville bjuda var Teresa,Maya,Oscar och Melker. Typiskt.Så hon får bara en gäst...:-)Hon pratar nog ganska ofta om er eller så äter upp er till frukost ;-) Vem kommer nu???? lalala ni vet den taktiken....
Viken middag!!! 4 timmar!!! antar att barnen satt som ljus :-)
Ha de så bra,kram från oss
Mamma har pratat om både din och Marikas blogg, och nu har jag äntligen hittat hit! I min blogg är det inte så mkt bilder, bara tråkiga vardagsinlägg, men det är jättekul att läsa hur ni har det och se bilder på barnen! Blev mest hänförd över hur otroligt stor Oscar har blivit!! Hoppas ni har det jättebra! Många kramar från Stockholm!!
